En rapport om dubbelbeckasin i Rönnen gjorde att vi körde mot Bengts "hemmatrakter". Någon beckasin fick vi inte men fikat satt bra. Uppehållet gjorde att vi blev något sena till samlingen i EFS´ sommarhem, där vi bodde. Ett utmärkt ställe.

Anders Wirdheim visade bilder och försökte lära oss hur man skall kunna skilja på olika liror och andra havsfåglar. En intressant och spännande men "hopplöst" svår uppgift. Dessutom fick vi veta at det finns klara möjligheter till en fin havsfågelhöst i år eftersom vädret påminner om hösten -97, då Mellbystrand under en vecka fylldes av allehanda ovanliga arter. (Tyvärr hade jag inte börja dra så långt på arter och var därför inte närvarande vid detta gyllene tillfälle)
Kvällen avslutades med lite fika och småsnack ute i den varma sensommarkvällen.

Vi var tidigt nere vid Nabben nästa morgon och det blev lite social samvaro med bekanta. Däremot var det dåligt med fågelsträck, varför vi efter ett par timmar beslöt oss för att gå ut på Skanörs revlar och leta efter den Sibiriska tundrapiparen, som hållit till där ett par dagar. Rolf behövde den på sin Sverigelista. 

Efter fika och byte till shorts (vädret var jättehärligt) började vandringen ut på detta härliga ställe. Vi mötte några på väg in: - Ingen tundrapipare.
Att vandra ut här påminner om en fjällvandring:-"Man går och går, men märker inte att man kommer någonstans"

Vi såg en flock ljungpipare lyfta men kunde inte se någon avvikare där. På min väg längs stranden upptäckte jag däremot två subadulta, badande najader. Jag avstod från att använda mina optiska instrument utan gick vidare mot norra spetsen av reveln. Längst ut fanns massor av vadare, kustpipare, vackra kustsnäppor, småspovar, kärrsnäppare, myrspovar, en myrsnäppa m.m. men ingen tundrapipare. Vi återvände till bilen efter c:a 1 mils förmiddagsvandring och åkte till Ljungen.

Här var det gott om skådare, som fikade, "minglade" bland skådarkompisar, sov eller kollade på alla bivråkar, som passerade ovanför. För till skillnad från de två senaste "bivråksdagarna", var det i år väldigt gott om bivråkar. Vid ett tillfälle hade jag 12 st i tubfältet. En imponerande syn där de låg i en skruv. I övrigt såg vi bara någon tornfalk, sparvhök, fiskgjuse, börringevråk och brun kärrhök. 

Efter ett par timmar avtog sträcken och vi åkte till ett ställe, där två mycket fina tofslärkor visade upp sig. Här var de i sin naturliga miljö, i motsats till de "bilparkeringslärkor" jag sett i Ljungby resp. Ystad. Däremot gav inte en stunds Kanalskådning något, varför vi åkte "hem" och duschade och vilade lite, innan vi åter samlades kl 16 för att höra på Anders W igen. Nu handlade det om labbar och måsfåglar. 

Under dagen hade det larmats ut den ena liran och labben efter den andra från västkusten (och flera glada och SMS från nöjda Claes-Göran och Lars, vilka var på Hönö) och det var nästan lite frustrerande att sitta inne och titta på bilder av dessa fåglar, medan andra satt ute och tittade på dem över havet. Nåja, så är det ibland.

Under em hade den Sibiriska tundrapiparen återupptäckts, nu ute på Knösen, och efter en god middag drog vi iväg dit. Det började kvällas, varför vi gick med mycket raska steg de 3-4 km ut till stranden där den stod fint parkerad bland andra vadare. Lite långt ut men Rolf med flera fick sitt X. 

Eftersom det börjat blåsa rejält och vi bedömde att vi inte skulle få ut särskilt mycket av ännu en dag i Falsterbo bestämde vi oss för att dra till Hovs hallar nästa morgon i förhoppningen att det skulle finnas något kvar av gårdagens havsfågeldrag.

Just när vi kom fram ropades det :- Stormfågel! Febrilt letande, men ingen stormfågel visade sig i min tubkikare. Det gjorde däremot den Grålira, som dök upp strax efter. Rena turen. Jag följde principen "håll tuben på ett ställe och låt fågeln komma in i den" och det lyckades! Senare kom också en storlabb, som visade sina vita fläckar på vingarna väldigt tydligt i solskenet. Kentska tärnor och en del dvärgmåsar såg jag också. Däremot missade jag ett par vanliga (eller som Anders W kallade dem, "spetstjärtade") labbar. Vinden avtog och strax för 12-tiden åkte vi vidare norrut mot Morup, där en mängd vadare sprang runt i strandkanten. Plötsligt slog en pilgrimsfalk till och tog en kustsnäppa! Imponerande. Getterön bjöd också på en massa vadare i den torra Dammen. Det märkligaste här var en albino kärrsnäppa som mycket avvikande sprang runt och födosökte. (se Lasse Olssons bild)

Vid ½-6-tiden släppte Bengt av mig hemma efter en riktigt bra helg i Skåne, även om det inte heller nu blev någon mindre skrikörn eller annat X till Sverigelistan. Bara 3 nya årskryss. Men då har jag skrikörnen kvar att se fram mot!

Åter 2002-sidan   Bildsida från resan