Berit o
jag hyrde, som vanligt stugan i Hammarby ett par veckor i maj. I år
fick vi ta stora huset, eftersom det blivit en dubbelbokning. Det gjorde
förstås ingenting, tvärtom.
Tyvärr
var inte vädret så bra i år, som det brukar. Det var ganska
kallt, mindre sol och mer regn än vad vi vant oss vid. Vad som däremot
var bättre än föregående år var alvarsblomningen.
Väldigt gott om orkidéer på en del ställen, framförallt
St. Pers nycklar och Adam o Eva. Våradonisen blommade också
fint vid Mörbylånga och Albrunna lund. (Se blommorna på
bildsidan.)
Eftersom
jag nyligen skaffat mig en digitalkamera och håller på att
lära mig digiscoping, blev fågelskådningen i år
inriktad lite mer på att fota fåglar än att hitta så
många olika arter som möjligt. På ett sätt kändes
det mindre stressigt. Jag såg det som kom framför mig och kunde
hålla på länge för att få en bra bild på
t.ex. en gravand i stället för att åka på någon
subraritet. Men visst blev det en hel del fina obsar i år också,
rödstrupig piplärka, myrspovar i mängd, massor av blåhakar,
3 olika och omärkta vita storkar osv.
Och naturligtvis
var jag nere vid Udden tidigt på morgnarna och träffade en massa
gamla bekanta. Med åren har man fått många vänner,
som man glatt hälsar på och utbyter tankar och "vad som har
setts se´n senast".
Inger kom
på besök några dagar och det var väldigt trevligt.
Då ägnades mycket tid åt blomskådning i lunder och
på alvaret och sista veckan var Bengt där. Trots att man känner
en massa folk, så är det ändå inte så roligt
att åka ut ensam på morgonen, varför det var jätteroligt
att han kom. Bengt var också mer på hugget att hänga in
många arter och vi kom också upp i c:a 150 arter.
Ett
riktigt "drag" blev det dock. Till Rallhägern
i Höganäs.
Redan dagen
efter vi kommit till Öland larmades en rallhäger i Höganäs,
nära platsen för Trädgårdsträdkryparen och den
Blåvingade årtan. (Märkligt vad Höganäs med
omgivningar var tilldragande för tunga arter denna vår).
Som vanligt
kändes det lite konstigt att dra iväg från Öland när
vi nyss kommit, så jag tvekade länge. Dessutom skulle vi hälsa
på moster Vera i Kalmar på torsdagen, så jag var mycket
velande. Flera boråsare meddelade att de varit där och sett
den, så när larmet återkom på torsdag morgon bad
jag Berit att ringa Vera och skjuta på besöket. Hon tyckte det
var naturligt att vi skulle åka, bara vi lovade att komma senare.
Tack moster för visad förståelse!
Så
kom vi iväg, lite sent på morgonen, men ändå. Väldigt
så många trafikkameror det finns på E22, men vädret
var strålande och med jämna mellanrum larmades hägern ut.
Vi kom fram vid 1-tiden och träffade ett par skådare. Jodå,
den var framme för 5 min sedan men försvann. Snopet, men vi ställde
oss att vänta. Jag gick en vända och plötsligt flög
den upp från en mindre damm en bit bort och till sin "ordinarie"
plats. Så snygg den var när den flög! Snabbt tillbaks och
nu såg vi den jättefint i trädet. Se bilder
Berit hade
under tiden skapat kontakt med ett skådarpar från Höganäs.
Kvinnan visade sig vara uppvuxen vid Smörhulan här på Boda
och blev väldigt intresserad och lite nostalgisk när vi pratade
Borås och, för henne, gamla kända platser. De åkte
hem och kokade kaffe och kom tillbaks med jättegott fika, stolar och
bord.
Detta är
en av tjusningarna med skådardragen - man vet aldrig vad som kan
hända och vilka trevliga människor man kommer att träffa.
Mycket nöjda
med dagsutflykten återvände vi till Hammarby, vårt hus
och fortsatt "semester". Moster Vera, alltid glad och humoristisk, var
glad att vi fått se fågeln och att vi i stället kom på
fredagen.
Något
mer drag till västkusten blev det inte trots att "Albin", albatrossen
dök upp igen. Nästan på dagen 2 år efter förra
besöket, som då fick oss att åka till laholmsbukten. Nu
stannade vi dock kvar på Öland till Kr. Himmelsfärdsdagen,
då vi åkte hem, nöjda, trots att vi haft ganska dåligt
väder. |